Melodifestivalen

Malmö Live Konserthus

Igår körde jag andra kvällen på Katrineholms 100-årsfirande. Låtarna var desamma som kvällen innan men programmet var lite omstuvat. Vid femtiden imorse var vi framme i Malmö och kunde krypa till kojs. Hann med några timmars sömn innan jag sen skulle repa på Malmö Live Konserthus klockan 11.00, då är det extra skönt med hotellet i samma byggnad!

Ikväll har vi kört dubbla föreställningar här av ”I huvudet på Christer Björkman” – en hyllning till alla hans år som festivalgeneral. Jag var ju med det allra första året han tog över och det var faktiskt efter mitt ”uttalande” om Brandsta City Släckers (som medverkade samma år) som Christer anser som ”dagens” Mello fick sitt startskott. En harmlös kommentar, som tagen ur sitt sammanhang, gav galet stora rubriker och det vet vi ju alla hur det funkar än idag – mellotider är rubriktider. Vi var ett stort gäng namnkunniga artister som medverkade – kan du namnen på alla nedan? Petra Mede var konferencier med assistans från Christer Björkman himself.

Nu bär färden vidare mot Göteborg där nya uppdrag väntar imorgon!

Kram/M:)


Musik

Katrineholm 100 år!

Tillbaka i verkligheten igen! Igår var i Katrinehholm för att uppträda med anledning av att de i år firar 100 år som stad. Hade ett bra band bakom mig och duktiga Jamladies körade.

Eftersom festligheterna pågår i dagarna två så kör vi en repris med samma upplägg även ikväll, men med en ny publik såklart!

Kram/M:)


Musik

Flygel

Äntligen har vi utrymme nog hemma för att jag ska kunna få plats med en flygel! I grunden är jag ju klassiskt skolad sångare och pianist och att inte spontant kunna sätta mig ner och spela och skapa har ibland känts lite begränsande – så jag har verkligen längtat!  Satt över en timme med en kopp kaffe bredvid mig och spelade igår morse – har en minst sagt mastodontartade repertoar att lära in på kort tid. Redan nästa söndag är det premiär för min turné Änglarnas Tid och torsdagen efter det så är det dags för premiär på krogshowen Steamy Christmas. Många texter blir det…

Att kunna spela hemma kommer att underlätta så himla mycket framöver när det ska repeteras; istället för att hyra replokal och ta sig till den så är det bara för min ackompanjatör att komma över så finns allt på plats, skönt slippa kånka runt med keyboard, pall och stativ! Efter bilen kommer detta bli mitt absolut vikigaste arbetsverktyg.

Såklart kommer det även bli enklare när jag ska skriva ny musik, fram till nu har jag nynnat in melodislingorna i min iPhone för att sen, vid tillgång till piano, spela dem – nu kan jag spela in direkt! Första låten har faktiskt redan börjat ta form!

Kram/M:)


Resor

Amsterdam

Tänk att jag besökt Amsterdam så många gånger i jobb men ändå aldrig hunnit se och uppleva vad staden har att erbjuda! När det är jobb så är det oftast taxi direkt till gig eller TV-studio, göra det som skas och sedan till hotell och hem igen dagen efter. Den här gången har vi verkligen hunnit se och njuta en massa av staden som jag tycker är en blandning av Köpenhamn och London på något vis.

Vi har hunnit med allt från museum till goda middagar, se en del av utelivet, shopping och en massa annat. Mysigast är nästan bara att gå runt och njuta av alla de fina husen, kanalerna och gatulivet. Hit åker vi gärna igen!

Kram/M:)


Resor

Sista dagen i Rwanda

Jag kände att jag inte kunde lämna Rwanda utan ett besök på Kigali Genocide Memorial, en sista viloplats för 250.000 av de 1.000.000 miljoner människor som brutalt mördades under 100 dagar i Rwanda 1994. Jag var 20 år när det hände och, måste jag erkänna, oerhört dåligt insatt i vad som hände där och då. Jag har sedan dess sett filmen ”Hotel Rwanda” som på Hollywoodskt vis beskriver en begränsad del av massmorden men det var först igår, under mitt besök som omfattningen stod så mycket mer klar för mig.

För att kort beskriva det som hände så var befolkningen i Rwanda sedan koloniseringen indelad i två delar, Hutu och Tutsi. Tutsi var de som ägde mer än 10 boskapsdjur och Hutu de som ägde mindre. Kolonisatörerna drog det hela ännu längre och bestämde sedan att näsans storlek därmed avslöjade vilket folkslag du tillhörde. Givetvis helt utan grund. Efter många års stridigheter och oroligheter med propaganda landade allt i ett massivt folkmord där Hutuer med påtryckning och hjälp från militärt håll mer eller mindre utrotade alla Tutsier. Barn och kvinnor var extra viktiga att mörda för att eliminera folkslagets framtida överlevnad.

Avrättningarna var allt annat än skonsamma, budskapet var att plåga och tillfoga maximalt lidande och smärta. Grannar, släktingar och vänner angav varandra under de råaste former. FN:s representanter bad om förstärkning för att kunna stabilisera läget men den enda hjälp som skickades var för att eskortera vithyade ur landet. Samma antal militärer som användes för denna eskort var det antal man beräknade hade behövts för att stoppa folkmorden men omvärlden valde att blunda och se på. Såhär i efterhand kommenterar FN:s dåvarande generalsekreterare det hela med att han kunde gjort mer och önskar att han gjort det. En klen tröst för alla drabbade.

Som sagt, en oerhört stark upplevelse och det viktigaste vi kan göra idag är att inte glömma förintelsen, Srebrenica och alla de andra folkmord som ägt rum. Inte glömma och se till att de inte händer igen. Detta besök var dock inte kopplat till min officiella uppdrag som ambassadör för WaterAid men det gav mig ytterligare en dimension i att förstå alla människor jag mött under min vecka i Rwanda.

Snart kommer ni få ta del av det filmade materialet från min resa.

Kram/M:/